Idag pratade vi dels
“Lyftplats” eller praktikplats.
Vad är skillnaden? Den förstnämnda är det arbetsgivaren som söker hos AF. Den kan pågå i 3 månader, men om man är inskriven i jobb- och ungdomsgarantin så kan man få åtgärden i 6 månader. Praktik söker man själv hos arbetsgivaren, den får man i 3 månader om man gör den inom “befintligt” kompetensområde” och 6 månader om den görs inom ett nytt (obefintligt? =D ) kompetensområde. Webbdesign skulle för Malinkas del vara ett nytt sådant. Till idag hade Malinka tagit fram en lista med sju tänkbara praktikplatser. vi kom överens om att hon skulle börja beta av den, så får vi se hur långt hon kommit nästa vecka. Dessutom la vi till att hon skulle kontakta alla tänkbara webbdesignföretag/företag med egen webbdesignverksamhet i närområdet. Det kommer troligen att ta lite tid, men hon får nytta av kurserna i telefonförsäljning som hon gick under tiden på Kulturbyn i Västerås Science Park ;)

dels pratade vi också
utbildning
Även här har Malinka tänkt ut olika utbildningar som skulle kunna leda framåt. Vi kom överens om att hon också skulle leta efter praktiska kurser i andra verktyg för webbdesign än de (Wordpress och lite Joomla) som hon behärskar idag. När hon hittar några vettiga, ringer hon sin handläggare på AF och kollar om hon kan gå dom. Det kommer också att stärkas hennes möjligheter på arbetsmarknaden. Bra jobbat Malinka!

/S

Ytterligare lite reflektioner från mitt och Malinkas första jobbcoach/adept-möte.

AF vill att du som jobbcoach redovisar vad du och adepten kommit fram till. Först ut är en blankett som heter “Gemensam planering”. Den brukar man vara mogen att fylla i efter andra gången. Där skissar man på vad de 10 veckorna ska innehålla, och vilka mål som adepten vill uppnå när coaching-perioden är över. Blankettandet kan vara lite lurigt, det gäller att ha fingertoppskänsla. En del adepter är inte betjänta av att vara så fokuserade från början. Ibland ser man inte skogen för bara träd, då är det inte målsättningar efter 10 veckor man behöver prata, då handlar det snarare om att öppna upp sinnena för nya, ännu inte tänkta, alternativ och möjligheter. Alla är vi olika, så här är man som coach inte betjänt av att följa en mall, här måste man snabbt ta in vilken person som man pratar med och anpassa situationen. Ibland får man fylla i blanketten från början.

Ni adepter som läser det här kan komma ihåg att inga pengar går ut till coachen om inte blanketten är ifylld, så förr eller senare måste det göras.

Sen har jag lovat Malinka att försöka förklara varför man inte kan vara egenanställd i en ekonomisk förening http://www.cforetaget.se samtidigt som man uppbär stöd från AF. Enkelt uttryck så är egenanställning likställt med att driva företag. I bägge fallen kan man inte uppbära “offentlig finansiering” på något sätt, exempelvis som ersättningsstöd från AF. Om du uppbär offentligt stöd kan du som företagare/egenanställd då kunna prisa dig in på en marknad därför att du inte behöver täcka alla dina kostnader i din offert, dina bidrag hjälper dig att överleva. En regel för att hålla konkurrensen sund.

Vi diskuterade också “spontanansökningar”. Personligen är jag inte för att man gör så, om inte situationen är antingen välkänd, speciell eller desperat. Visst, det finns exempel på allt, men jag tror att sannolikheten för att råka ut för napp är lika stor som för när man kör massreklam till hushållen. Det funkar om man är en stor handelskedja som skickar ut lockerbjudanden, men inte annars, träffprocenten på “affär” är försvinnande låg. Det blir mycket onödigt arbete, men visst, är det tid man har gott om, eller näe förresten…

En sak som jag tänker på när jag ser/läser Malinkas blogg är—borde inte hon ägna sig åt webbdesign? Någon som tycker detsamma?

Nästa gång möts vi på 2010-sättet, via Skype. Fortsättning följer.

Vi hörs!
/Sören

Nu kommer jag att skriva en serie inlägg ur mitt perspektiv som jobbcoach till Malinka Persson i Västerås. Hon kommer på motsvarande sätt att beskriva processen som adept till mig på hennes blogg.

Här läser du Malinkas blogg
http://www.eye-c.se/

Malinka är en suverän tjej som verkligen bjussar på sig själv. Bara det är en tillräckligt god egenskap som borde kunna rendera henne anställning ;)

Vad gör en jobbcoach? Låt oss börja med en enkel distinktion mellan vad som karaktäriserar en mentor respektive en coach.

En mentor är en person vars meningar aldrig slutar med “.” eller “!” Mentorns meningar innehåller minst två eller flera alternativ och slutar med ett “?”

En coach meningar slutar hur som helst. En coach kan ta “time-out” åt sitt lag/sin adept. En coach får inte komma in på planen, men är högst delaktig i spelet på denna ändå. Amerikanska idrotter innehåller ofta ett större moment av match-strategier, som coachen har som roll att förändra efterhand som situationen kräver. I de stora idrotterna Basket/Amerikansk fotboll/Baseboll/Ishockey brukar man tala om momenten “strategy”, “practice” och “match”. Strategy är det övergripande (Basket—ska vi ha ett kort och snabbt lag som springer mycket och kommer till fler avslut än motståndaren, eller ska vi ha ett långt, lite långsammare, lag som vinner matcherna genom att ta fler returer än motståndarna under bägge korgarna?), practice är dt man gör kanske 70 % av tiden, man tränar både individuellt och hela laget ihop på olika matchmoment. Match är när man ska praktisera och prestera de två förstnämnda. tiden ett elitlag lägger på detta är kanske 5, 75 respektive 20 %.

Gemensamt för mentorn/coachen är de insamlade erfarenheterna, av livet och av situationen man befinner sig i.

Jag har haft Malinka som adept i ALMI’s mentorprogram under ca 1 års tid, därför känner jag henne mycket bättre än vad man brukar göra i en jobbcoach/adept-relation. Därav att vi också kommit på att vi kan blogga om vårt gemensamma arbete med att hitta sysselsättning åt Malinka.

Varför hitta sysselsättning? Jo, Malinka gjorde något som fler företagare borde göra, och som samtidigt kanske är det svåraste man kan göra! Hon kom fram till att hon skulle lägga ner sitt företag och starta om på nytt. Jag beundrar henne för hennes mentala styrka i att kunna göra denna insikt. Det finns verkligen massor med människor som verkligen försöker hitta på alla möjliga skäl till att fortsätta mot undergången, och som på vägen drar på sig stora skulder (”kasta bra pengar efter dåliga” lyder uttrycket).

Nu börjar vi om från början, och jag är väldigt glad över det förtroende som Malinka ger mig. Missa inte att följa den spännande följetongen, och glöm inte att kommentera, både här och på Malinkas blogg för fler inlägg följer snart. Vi vill ha feedback!

/Sören

Så står jag där igen, “sätt ihop en förstudie om en mötesplats” säger “chefen”.
-OK

Det finns några enkla kriterier på hur man kan göra, trots allt. Mycket går att hämta från GB/UK där man medvetet skapat “mötesplatser” för Creative Businesses sedan 1996. Sen tycker jag att KRUT-projektet i Uppsala län lyckats väldigt bra efter sina förutsättningar, man har skapat två olika nätverk under en treårsperiod.

Några framgångsfaktorer finns att plocka fram:

• Kritisk massa av personer
• Kontinuitet, med kontinuerlig påfyllning av personer, Viss omsättning krävs för att det ska bli bra!
• Finansieringen får gärna vara offentlig/privat/ideell, tillsammans
• Hög tillgänglighet, tänk “Centrum”, eller “dygnet runt”
• Öppet koncept
• Tvärsektoriellt
• Kopplingar till “Major Actors”, såsom Högskolor, stora företag, Fastighetsbolag och offentliga aktörer på flera olika nivåer
• Nätverk stammande från mötesplatser tål ofta inte för kraftig formalisering, då brukar de drivande krafterna tappa sugen!
• Använd sociala medier, allt annat är stenålder
• Värdet för den enskilde deltagaren måste vara tillräckligt högt, 8 gånger av 10!
• Locka in aktörer utifrån, som både kan ge och ta emot input.
• Reflektera och utvärdera med jämna mellanrum, ett annat ord för utveckling är kunskap

Enklelt, eller hur?
;)
Bara sätta igång, det tänker iallafall jag göra.
vi hörs
/Sören

“En dag för framtiden” heter arrangemanget, du hittar programmet här:
http://www.tallbergforum.or/Default.aspx?tabid=932

Redan 10.30 finns det 20 olika seminarier att välja mellan:
http://www.tallbergforum.org/Default.aspx?tabid=937

Själv hoppas jag att Åsa vill hänga med på Hans Roslings och Gapminders “Har du en faktabaserad världsbild?” som ges på Arkitekturmuseet. Du hittar gratis platsbiljetter här:
http://www.webforum.com/form/tallberg/form.asp?sid=59953466

Sen är det en omgång nya seminarier och workshops kl 14.00—15.30. Vi får se vad vi gör då.

Till sist kommer sista seminariepasset kl 16.15—17.45. Då kommer en repris på Almedalsseminariet jag tycker alla borde få uppleva. Johan Tell från STF och Anders Carlberg från Fryshuset håller ett seminarium som heter
“Mångfaldens framtid och framtidens mångfald: vad är en äkta svensk?”. Det ges på Skeppsholmens folkhögskolas entréplan. Här hittar du en länk till en karta över området:
http://www.tallbergforum.org/Portals/0/Documents/Karta%20EDFF.pdf

Hoppas vi ses på Skeppsholmen på söndag!
/Sören

Idag var jag och lyssnade på Carolina Kallum, som var årets ansvariga för Almedalsveckan. Då uppsnappade jag följande fakta:

800 arrangörer svarade för 1400 aktiviteter. Dessa hade i snitt 30 besökare (30 x 1400 = ca 42 000 seminariebesökare). Varje arrangör hade dessutom minst en, ibland upp till 10, andra aktiviteter (ex mingel) som inte fick plats i det officiella kalandariet (troligen alltså runt 3000 aktiviteter!). Årets kalendarium var dessutom för första året rensat från den typen av aktiviteter, och ändå innehöll det ca 300 aktiviteter mer än förra året.

Om man la de 1400 seminarierna på rad skulle man få 58 dygn. Den siffran motsvarar en lärarledd högskoleutbildning under ett år. Det mesta av materialet har webbsänts, och finns därför tillgängligt på länken www.TValmedalen.se

Marknadsvärdet av kommunikationen av Gotland beräknas till mellan 250—400 Mkr, beroende på var man drar gränsen för publicering

De gotländska företagen, EXKLUSIVE boende- och reseföretagen, har tjänat ca 100 Mkr på veckan.

Almedalsveckan började 1968, och var inte en idé av Olof Palme, som ryktet gör gällande. Historien är så här:

S skulle välja ny partiledare efter Erlander vid kongressen 1969. Gotlands arbetarkommun hade kommit på att de två huvudkandidaterna Olof Palme och Krister Wickman bägge var sommargotlänningar. Därför undrade man om dom inte (sommaren 1968) skulle kunna tänka sig att tala inför Gotlands sossar, inför det kommande partiledarvalet. Arbetarkommun lovade fixa fram en scen och en plats, det blev ett lastbilsflak utanför Kruttornet, och BÅDE OP och KW talade. Fast den sistnämndes medverkan har försvunnit i historiens tecken.

Sen fortsatte Palme sin sommartradition, med lite större tyngs som partiledare. Näste partiledare att haka på var dåvarande VPK,s Lars Verner, som gjorde en stor medial grej av att han badade på kallbadhuset precis innan talet. Sen hakade partierna på, ett efter ett. I mitten av nittiotalet anordnades det första seminariet i anslutning till veckan. Moderaterna var det sista partiet som anslöt, innan dess hade Gösta Bohman skapat en egen tradition av sommartal i skärgården.

1998 hade veckan växt till ett “spektakel”, med 6 seminarier i anslutning till partiledartalen. Nu kunde det inte bli mycket större… år 2001 anordnades inte mindre än 50 seminarier i anslutning till talen, NU hade man slagit i taket!
;)

För Er som ännu inte haft förmånen att delta, vänta inte! Och, kom ihåg, åk dit på arbetstid, det är fortbildning vi pratar om, inte en massa jippon!

Vi ses på Almedalsveckan 2011, eller hur?

/Sören

(Think = w)<-1
HJÄRNA TILL DITT FÖRFOGANDE

Vi letar inte fel. Vi löser inte problem…
Vi söker möjligheter, utvecklar människors möten och lär ut ett sätt att jobba
Vi är i realtid

Legal struktur:
Del av ekonomiska föreningen C-företaget.

Teknisk struktur:
Laptops, trådlös uppkoppling och befintliga sociala media.

Kompetens:
Deltagarna i nätverket Tankebanken, allt från direktörer, över ingenjörer och inredningsarkitekter till operasångerskor och vanliga tonåringar, spridda runt om i Europa.

Konceptet är:
Öppet, kopierbart, samtidigt unikt sett till kompetensen inom nätverket och hur vi sätter en legal struktur på ett nätverk utan att formalisera det i strukturer och hierarkier.

Metodik:
Det bygger på Dialogseminariemetoden som några av oss har akademiska poäng i att utföra, se: www.dialoger.se I vänsterspalten, välj “Forskning”, under rubriken “Dialogseminariemetodik” finns en nedladdningsbar PDF-fil för dig som är intresserad att läsa mer! Men, vi har av-akademiserat den och anpassat oss till moderna media.

Finns det ett pris?
Det finns två priser:

1. Gratis, en avskalad variant. Du kan prova om det är något för dig.
2. Ett färdigt koncept för 29 900 SEK, där 5 % av ditt pris gå till välgörande ändamål, välj mellan att hjälpa till att utrota polion i världen via Rotary Foundation, stödja en kampanj hos Rädda Barnen eller bidra till Frälsningsarméns verksamhet för hemlösa.

1. Gratisprodukten
   Ett team om en utvärderare som besöker ditt möte och två Associatorer som associerar via uppkopplade laptops på en egen nätsida i realtid. Efter mötet får du tillgång till sidan och en genomgång av möjligheterna med utvärderaren

2. Konceptet (Think = w)<-1
   HJÄRNA TILL DITT FÖRFOGANDE
   Ett team om tre utvärderare besöker ditt möte och associerar via uppkopplade laptops på egen nätsida i realtid. Dessutom medverkar samtidigt fem Associatorer från nätverket på nätsidan, och du som kund deltar med valfritt antal medarbetare i processen. Efter mötet får du tillgång till sidan och en genomgång av möjligheterna med alla tre utvärderarna. Självklart kan upplägget justeras inom vissa gränser efter lokala behov och förutsättningar.

Kunskap är olika, ett sätt att dela in den är i områdena Intuition, Omdöme, Yrkes-/eller Färdighetskunskap, Förtrogenhetskunskap och Påståendekunskap. Seminarieinnehållet består oftast av Påståendekunskap, teoretisk kunskap som förmedlas till åhörarna.
(Think = w)<-1
HJÄRNA TILL DITT FÖRFOGANDE
skapar en virtuell realtidsmiljö där utvärderarna använder sin färdighets- och förtrogenhetskunskap, som associeras fram och läggs som lager på lager på utvärderingsprocessen. Organisationens egna medarbetare får genom eget deltagande också möjligheter att frigöra sin egen färdighets- och förtrogenhetskunskap, och därmed bidra till slutresultatet. Utvärderingen blir en lärande utvecklingsprocess i realtid för din organisation där du också kan gå ut med resultatet av utvärderingen i direkt anslutning till seminariet.

Intresserad? Vi finns hjärna till ditt förfogande!
Du hittar mina kontaktuppgifter på hemsidan.

/Sören

“A Mentors sentences never ends with a “.” or “!”, it always contents two or more options and ends with a ?”

Simple as that!
Comments please!!
Yours
/Sören

http://www.esbri.se/forelasning.asp?link=kommande

För att göra er lite nyfikna bifogar jag också en länk till en av föreläsarnas ppt-presentation
http://www.esbri.se/oh_estrad/oh_estrad_100519_1.pdf

vi hörs!
/Sören

vi går direkt på Anderson. Han säger på ett ställe att idéer är en vara som finns i överflöd, som sprids med marginalkostnaden 0 (noll). När de sprids berikar de allt de kommer i kontakt med. I affärsvärlden gör företagen sin vinst genom att skapa en konstlad knapphet på idéer, genom exempelvis lagstiftning om intellektuell egendom.

(Visste ni förresten att de första upphovsrättslagarna utvecklades i mycket av Victor Hugo. På den tiden gällde det att amerikanska förlag piratkopierade europeiska böcker och gav ut dessa på amerikanska kontinenten, utan att betala någon ersättning till Victor och hans europeiska kollegor. Ironin är att de amerikanska förlagen som för drygt hundra år sedan växte sig stora på sin piratkopiering är samma förlag som idag jagar “det fria nätkopierandet” via lagstiftning och stämningar!)

Anderson refererar också till Maslow och hans “behovstrappa” http://sv.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki och menar att tillfälle för en individ att bidra med något kreativt som uppskattas av andra är en aktivitet bland de som står högst upp på trappan.

Ska jag sammanfatta vad jag tar med mig så blir det:

• att 0 (noll) är en marknad och “varje annat pris” en annan, och att dessa kräver olika strategier

• att det effektivaste sättet att ta sig in på en marknad är att gratis ge bort det som konkurrenterna tjänar pengar på, och själv hitta en annan affärsmodell för hur man skapar sina intäkter

• att ovanstående resonemang stärker mig i min tro om affärsmodellens betydelse i jämförelse med tron på affärsidén och affärsplanen som företagandets nyckelbegrepp. Se upp alla nyföretagare, när ni hamnar hos Starta eget- och/eller nyföretagarrådgivningen. Men kom ihåg att det inte är av illvilja ni kommer att bli drillade i affärsidé och affärsplan. Det är bara gårdagens kunskap och en tröghet i systemet!

• tänkandet kring vad som i framtiden kommer att bli (nästan) gratis också visar vägen till framtidens bristvaror. I det här resonemanget finns en tillväxtmotor som kan omfattas av både den enskilde företagaren och av större organisationer som kommuner och län/regioner! Bara man vågar!!

/Sören

Sorry!

/Sören

Alltså, Göran,
så sant att inget kan vara gratis i ett globalt system. Eller, “There’s no such thing as a free lunch”. Men, om kostnaderna för varje transaktion blir så låga att de faktiskt blir försumbara, blir effekten att de i praktiken blir gratis.

Bilden för att åskådliggöra det hela kan tänkas så att varje andetag vi tar som människa har en global “ekologisk” kostnad (för exempelvis koldioxidutsläppet), men kostnaden för varje andetag är så liten att den blir försumbar.

Samma sak med transaktionerna på Internet. Moores lag om att kostnaderna för chipstekniken halveras varje månad, ihop med att studier visar på att det går ännu fortare för prishalveringen av Bredbandsutrymme och lagringskapaciteten får oss, om inte annat rent psykologiskt, att betrakta transaktionskostnaden som så försumbar att gratis är det närmsta pris som finns tillhands.

“Är gratis en verklighet?” Mitt svar blir att det beror på volymen, och hur vi väljer att förhålla oss till den. Då kan man hävda ett “gratis”. Slut på kommentaren så långt.

För en skapare av innehåll som är mer intresserad av uppmärksamhet än av inkomster är gratis meningsfullt, menar Anderson, för “man kan inte falla från golvet”. Anderson säger att gratis är “en evolutionärt stabil strategi”. Ett av de mest kända exemplen på senare år är bandet Radiohead http://www.radiohead.com/deadairspace som har experimenterat med gratis nedladdning av nya musikalbum. Vi får sen när vi får ett svenskt band som vågar göra samma sak, kanske Funatics http://www.funatics.se blir först? ;)

Anderson delar också upp det så att 0 (noll) är en marknad och “varje annat pris” är en annan, och för den senare gäller att ju lägre kostnad man har och ju lägre pris man tar, desto större blir konkurrensen. Därför är lågprisstrategier vanskliga när man ska introducera sig på en ny marknad. Då förefaller det som en bättre strategi att ge bort gratis det som konkurrenterna tjänar pengar på, och genom att ändra upplägg på affärsmodellen se till att få betalt på annat sätt/för andra tjänster!

En annan sak som talar för strategin ovan är att vid val av gratis saknas risken för att vi fattar ett dåligt inköpsbeslut. Till skillnad från “enkronasgapet”, dvs att så fort något kostar det allra minsta så tenderar vi att jämföra pris och kvalitet.

Jag slutar här för idag, nu är det dags att gå ut och möta våren, så här på Valborgsmässoafton. Ha en riktigt skön maj månad 2010!!!

Vi hörs
/Sören

Anderson skriver: “Det bästa sättet att ta sig in på en marknad är att få ekonomin i existerande affärsmodeller att gå upp i rök.” Det kan ske genom att “Ta inget betalt för en produkt/tjänst som marknadsledaren är beroende av för sin vinst.” Exempel på detta är kanske tidningen Metro.

Det finns fler exempel från hur Jan Stenbeck resonerade tycker jag. Ericsson och Nokia säljer mobiler till privatkunder. Stenbecks Tele 2 går in och köper stora serier av dessa och får jätterabatt. Sen går dom och skänker bort mobilerna, och tar betalt för abonnemanget. Till vilka kunder ska då Ericsson och Nokia sälja resterande ex av sina produkter, det är ju “hål i huvudet” att köpa något man kan få gratis?

Anderson identifierar också en “tillväxtmotor”. Så här menar han: “Att tänka i “överflöd” är inte bara att upptäcka vad som kommer att bli billigare, utan gör det också möjligt att söka efter motsatsen, nämligen det som kommer att bli mer värdefullt till följd av vad som blir billigare”. Tillväxtmotorn är att förflytta sina produkter/tjänster från det som kommer att finnas i överflöd (och därmed på sikt närma sig priset 0) i riktning mot framtidens bristvara.

Till sist den här gången: “Känslan för Gratis är relativ, inte absolut. Om något kostar pengar och sedan inte gör det associerar vi det med sänkt kvalitet. Men, om något aldrig kostar pengar känner vi inte likadant”.
Det sistnämnda kan jag också hålla med om. Intressant hur mycket i affärsmodellen “Gratis” som spelar på våra behov, preferenser och fördomar.

Kommentera gärna!
Trevlig helg
/Sören

http://www.esbri.se/forelasning_tv_visa.asp?id=6206538

Trevlig helg, glöm inte att ställa fram klockan på söndag!

• Kulturpolitik är en sak, näringspolitik är en annan, men vad är politik för ”Kreativa näringar” för Dig?

• Regeringen tillsätter 73 Mkr för utveckling av kulturella sektorn, för vilka pengar vill Ni göra vad, här i Uppsala län?

• Vilken praktisk och handfast hjälp kan din organisation ge oss KRUT-deltagare nu och i närtid för att vi ska bli mer affärsmässiga?

Klara besked var inte syftet för mig, däremot innebar kvällen att såväl politikerna, näravande tjänstemän samt näringsidkarna fick tänka igenom frågeställningarna på ett bra sätt. För den som orkar ta sig igenom mitt tidigare blogginlägg om tillväxtmotorer i den kreativa sektorn, så kan jag säga att vi hade en hel del uppe i samtalet, några exempel:

Den offentliga infrastrukturen
Kompetensutveckling
Mötesplats

Uppsala kommuns kulturchef Sten Bernhardsson gjorde också en bra koppling till regeringens satsning på “Skapande skola”, finns det framtida kopplingar mellan arbetet med den och med en fortsättning på KRUT?

Vad gäller pengarna räknade politikerna mycket vant och elegant fram till att med gängse fördelningsmallar från staten skulle mellan 2 och 3,5 Mkr trilla ner i länet. Inte så mycket pengar, men tillräckligt för att man skulle kunna sätta igång lite gnistor till något. Alla var också rörande överens om att det fantastiska arbete som Anna och Jenny lagt ner så här långt i KRUT-projektet måste få en fortsättning, frågan är bara hur?

Någon som har idéer?
/Sören

http://www.lul.se/templates/page____14280.aspx

/Sören

Dels finns det vissa saker som strukturellt sett bara staten kan åtgärda, dessa är:

SKATTE- OCH REDOVISNINGSFRÅGOR
IMMATERIAL- OCH UPPHOVSRÄTTEN
STATISTIKPROBLEMATIKEN
UNIVERSITETSFORSKNINGEN
STATLIGA MONOPOL (SR, SVT, SVENSKA SPEL ETC)

Sen finns det tillväxtmotorer på regional- och lokal nivå, som alla framåtsyftande kommunal-, landstings- och regionråd faktiskt kan satsa på. Dessa är:

IDENTIFIERA OCH STÖTTA BEFINTLIGA, OCH SKAPA FLER NYA, MÖTESPLATSER
DEN NYA AFFÄRSLOGIKENS BETYDELSE
KLUSTERUTVECKLING
KOMPETENSUTVECKLING
DEN OFFENTLIGA INFRASTRUKTUREN
UTVECKLA EXIT-STRATEGIER

Vad kan man göra? När jag inom ramen för “Krut-projektet” i Västmanland läste och sammanställde ovan refererade rapporter hittade jag de här förslagen till konkreta åtgärder som jag nu bjuder er att hugga in på:

MÖTESPLATSER:

- EVENEMANG IDAG SKÖTS OFTA AV FÖRENINGAR, hur kan vi stötta och utveckla dessa mer professionellt?

• MÖTESPLATSEN/ARÉNAN SOM OFFENTLIG INFRASTRUKTUR, det är kanske inte en ny Bandyhall eller ett nytt kongresscenter som är svaret. Finns det en plats där kreatörer kan mötas över gränserna, exempelvis ett kulturhus?

• IDENTIFIERA OCH SKAPA NÄTVERK FÖR ”ARENA-AKTÖRER”, hur kan vi uppmuntra befintliga aktörer (oftast föreningar, se ovan) till att träffa varandra över utvecklingsaktiviteter som är sprungna ur en relevant behovsanalys?

• VIRTUELLA ARENOR, den som avfärdar sociala media idag gör sig skyldig till samma misstag som de personer som en gång i tiden avfärdade PC:n eller Internet som tidsbegränsade flugor. Fråga istället hur vi ska kunna använda exempelvis Facebook, Twitter, Flickr och Youtube för att skapa vår tillväxt

• MÖJLIGA GLOBALA NÄTVERK, hittar vi rätt hittar vi likasinnade intressen över hela världen. Hur hittar vid dessa, hur når vi dom och hur skapar vi intresse för oss?

DEN NYA AFFÄRSLOGIKENS BETYDELSE

• KONSEKVENSER FÖR AFFÄRSRÅDGIVNINGEN, idag ger vi många gånger fel råd till den här typen av företag! Se min blogpost nedan om “Fel råd 1a” för exempel

• FÖRETAGSFORMERNA, det kanske är viktigare att samverka kring ett varumärke än att starta ett aktiebolag?

• AVTALSRÄTTEN, KUNSKAPEN OM, OCH DESS BETYDELSE, det blir troligen viktigare med samarbetsavtal, för ett kännetecken för kreativa sektorn är att all kompetens om slutprodukten inte finns i en organisation utan oftast är spridd på flera händer

• FINANSIERINGEN, SÅDD, OPTIONER, KASSAFLÖDET, idag finansierar vi företaget (det måste finnas ett org.nummer som tar emot pengarna). I kreativa sektorn är det kanske bättre att finansiera själva eventet, eller att stoppa in pengarna i varumärket?

• MARKNADSIDENTIFIERINGEN – GLOBALT PERSPEKTIV, här refererar jag till Chris Anderson bok “The long tail”. Läs den, eller googla om den, om du vill gå vidare i din kunskapsinhämtning

• ”OPEN SOURCE” – UTVECKLING, eller “Gratis” som affärsstrategi. Återigen Chris Anderson, eller på svenska med Tobias Nielsén

• GLOBALA FÖREBILDER, titta inte bara på grannkommunen, föregångare är länder som Canada, Japan och Storbritannien, benchmarka där!

• PROJEKTKRITERIER, för alla som startar utvecklingsprojekt kring kreativa sektorn och kulturella näringar så bör ni tänka efter om de gamla vanliga projektkriterierna fortfarande är relevanta

KLUSTERUTVECKLING
Det här är en väldigt spännande punkt, läs vidare!
- HORISONTELLA ELLER VERTIKALA, i exempelvis Fagersta finns det ett horisontellt kluster kring industrikompetens. Där har alla företag en produktionsansvarig, Där finns svetsare i nästan varje företag. Ett “Kreativt” kluster är vertikalt! För en produktion krävs manus, smink, ljud, ljus, security etc. etc. Den kompetensen finns i olika företag. Om man istället för att tänka i underleverantörstermer tänker i klustertermer kan man applicera helt andra utvecklingsstrategier!

• SAMMANSÄTTNINGEN PRIVAT/IDEELL/OFFENTLIG, oftast är “kreativa, vertikala kluster” också sammansatta tvärs över sektorsgränserna, exempelvis en kommunal aréna där artister uppträder i den lokala kulturföreningens regi.

• ”KREATIVA TEAM” FÖR EGENFÖRETAGARE, här kan man utveckla nätverkstanken, finns idag goda exempel inom nätverken för kvinnligt företagande, titta där för exempel

• GLOBAL SAMVERKAN, åter igen, de globala kontakterna och exemplen finns närmare tillhands än någonsin idag, via exempelvis sociala media.

-UTVECKLINGSPROGRAM I STEG, det här är en metodik för Klusterutveckling som används i Montreal, Canada, för att stärka de klusterbildningar som finns där inom exempelvis animerad film.
1. CASE, klusterföretagen skapar själva en aktivitet för att kvala in till vidare steg.
2. OFFENTLIGT FINANSIERAT FORUM FÖR UTBYTE/UTV/FoU, här förbinds man att delta i utvecklings- och nätverksaktiviteter
3. DELFINANSIERADE AFFÄRSUTVECKLINGSPROJEKT, genom kvalifikation i steg 1 o 2 så får man nu tillgång till offentliga medel som delfinansiering i större projekt, oftast i termerna av “split Risk/split Share”.

KOMPETENSUTVECKLING

• EGET FÖRETAG SOM KARRIÄR, måste bli vanligare som inställning bland alla kulturentreprenörer, hur stärker vi det synsättet genom kompetensutveckling?

• LEDARSKAPET – EN KREATIV LEDARSKAPSAKADEMI, för att skapa status kring vissa yrken måste man utveckla ledarskapet. Vem blir först i Sverige med att starta en specialinriktad akademi?

• EVENTUTBILDNINGAR FÖR FÖRENINGAR, som en del på vägen mot större professionalitet vid arrangemangen

• PRODUKTUTVECKLING I ”OPEN SOURCE” – MILJÖ, Googla på “Jomla” så förstår du vad jag menar

• KOMPETENSUTVECKLING I VERTIKALA KLUSTER, se punkten ovan om dessa kluster

• INTERNATIONELLA UTBILDNINGSINSATSER, återigen det globala perspektivet, hitta något i Canada som du kan importera

DEN OFFENTLIGA INFRASTRUKTUREN

• KULTURMILJÖER, är ofta offentligt ägda, eller beroende av offentliga bidrag både för drift och underhåll

• KULTURINSTITUTIONER, finansieras via offentliga medel

• ARKIV, finansieras väldigt ofta med offentliga medel. Har ni tänkt på arkivens betydelse för reklambranschen?

• UTVECKLA OFFENTLIGA SEKTORNS ”HIGHER ADDED VALUES”, om man ska använda sig av exempelvis offentlig kulturmiljö i sin produktion måste även offentliga sektorns företrädare vara beredda att utveckla mervärdesskapande verksamhet

• SYNSÄTTET ”VATTNA RABATTERNA”, den som sitter inne med finansiering bör se sig som en trädgårdsmästare

• OFFENTLIGA TRANSPORTER, hur kan dessa anpassas efter speciella behov?

• GLOBAL ÅTKOMLIGHET, internet och sociala medias betydelse ökar och ökar och ökar och…

UTVECKLA EXIT-STRATEGIER

“Exit-strategier” handlar om hur man fortsätter något efter det att projektet eller eventet är slut. Det ser olika ut beroende på förutsättningarna när man startar, likaväl som hur saker och ting förändras medan man arbetar sig framåt. Här är några exempel på dylika strategier:

• PARTNERSKAP, gärna avtalsreglerad

• GEMENSAMT FINANSIERAD FÖRENING, regleras genom föreningens stadgar

• STRATEGISKT ÄGARSKAP, sitter man på medel kan man gå in som ägare i bolag eller varumärken för att kunna påverka den framtida verksamheten

• VARUMÄRKESÄGANDE, betydelsen av varumärkesskapande och ägande kommer att öka dramatiskt i framtiden

• RIKTADE BIDRAG, EX. TILL INFRASTRUKTUREN, kan många gånger vara lättare att ge än generella bidrag till själva verksamheten (jmf ovan om offentligt ägda kulturmiljöer)

• EXIT SOM PROJEKTMÅL, hur ska vi formera oss efter projekttidens slut, den eviga frågan som går att närma sig betydligt mer strukturerat än vad som sker idag

• EXIT SOM INTERNATIONALISERING, kan vi hitta likasinnade någon annanstans i världen?

“Art is anything you could get away with”

Jag tycker att meningen på ett underbart sätt uttrycker essensen i konstnärsskapet. Den godkänner också när vi tycker att exempelvis Zlatan är en konstnär med fotbollen.

Vad blir då “kulturella näringar”? Som jag ser det blir det något annat än “konst”, det sistnämnda är ett vidare begrepp som är en delmängd av “kulturella näringar”, men också något annat.

Vad är bra konst?

Ju mera jag skrattar när jag gör något, desto troligare är det att jag gör något som jag är bra på. När jag trivs med det jag gör och “skrattar på jobbet” är sannolikheten stor för att jag producerar något som är bra, för jag gör något jag kan (om jag inte skrattar åt mig själv, förstås). Eller?

/Sören

Så här ser problematiken ut; Utveckling, är det en mindre justering i dagens beteende, eller ett annat, idag okänt, beteende?

När man säljer in ett utvecklingsprojekt så har jag så småningom lärt mig att den här aspekten på begreppet utveckling är viktig att få upp på bordet. Om kunden köper “tryggheten”, så är oftast du som konsult/projektledare/förändringsagent en garant för den tryggheten. Och om kunden köper den dynamiska förändringen är du som person en ännu större garant för en annan sorts trygghet, den om att det kommer att bli ett acceptabelt resultat. För ett lyckat slutresultat måste man veta om kunden förväntar sig en “mindre justering av den nuvarande riktningen” eller en “explosion”.

Ett av problemen som uppstår är svårigheten att konceptualisera förändringsprocessen. Kunden köper dig som person, dina kvaliteter. Dom är svåra att konceptualisera till andra personer. Speciellt om du tror på dynamik som utvecklingsfaktor i ett team, och därför omger dig med kollegor med kompletterande egenskaper.

En annan problematik är att kunden säger “dynamik” och då menar “en mindre justering av den nuvarande riktningen”. Därför är kundens värderingar dels om vad som konstituerar en förändring och dels om en omfattning av förändringen viktiga att få upp på bordet. Sen är den delikata uppgiften för dig att avgöra om du ska ta jobbet, eller tacka nej därför att du upplever diskrepansen mellan läpparnas bekännelse och den faktiska värderingen av förändringen som för stor. Det gäller att du inte har likviditetsproblem i företaget när du fattar ett sådant beslut!
:-)